Vid Ekotransport 2019 ordnade The Pathways Coalition ett frukostseminarium kring förutsättningarna för omställning av tunga transporter till fossilfria lösningar. Seminariet inleddes av Åsa Pettersson, Scania, som hälsade välkommen och presenterade de fyra företagen i The Pathways Coalition och målsättningen: nollutsläpp senast 2050.
”För att klara det ska vi helst halvera klimatutsläppen vart 10:e år.”, Åsa Petterson, Scania.
Åsa presenterade den studie som ligger till grund för koalitionen som studerar de globala förutsättningarna för tunga transporter, inklusive långväga transporter och busstransporter, att nå klimatmålen enligt Parisavtalet, eller tidigare. Studien har jämfört Sverige, Tyskland, Kina och USA för att ge en blid av förutsättningarna att ställa om. Forskare samt experter från Scania har analyserat enligt fyra olika grundscenarier:
- Elektrifiering
- Biodrivmedel/elektrifiering
- Bränsleceller/Vätgas.
- Mix-scenario
Studien har tittat på systemkostnader och hur snabbt det är möjligt att reducera CO2 utifrån dessa scenarier. Slutsatserna av studien summerade till
- Det är fult möjligt att ställa om tunga transporter och det förväntas bli billigare för samhället än att fortsätta som idag.
- Effektiviseringar uöver fordon och drivmedel spelar en stor del för omställningen. Ca en fjärdedel av utsläppen kan reduceras genom effektiviseringar och det handlar både om våra beteenderelaterade förändringar och om effektiv logistik.
- Upp till 25% av CO2 kan reduceras genom att förändra motorerna och maximera biodrivmedlen.
- Det finns vinster att göra också. Om hela samhället skulle bestämma sig idag att bygga ut lösningar för vägel skulle det kunna spara samhället 15% av kostnaderna, jämfört med idag.
- Vi måste börja nu och vi måste skapa partnerskap.
”Det finns en teknisk och ekonomisk potential att nå målet om 70% minskade utsläpp från inrikes transporter till 2030. Men då behöver man öka åtgärder inom tre områden: ett mer transporteffektivt samhälle, accelererad elektrifiering och ökad andel bioenergi”, Åsa Petterson, Scania.
Lina Ödeen, från H&M, berättade H&Ms mål att reducera CO2-utsläpp med 30 % till 2025. För att klara det krävs samarbete med partners. Tillsammans behöver man se över hela värdekedjan från produktion fram till kund: typ av fordon, bränsle och åtgärder för att öka energieffektiviteten.
Sofia Leffler Moberg från PostNord menade att de ser takten i inköp av nya fordon som ett hinder eftersom investeringskapaciteten hos många aktörer är begränsad. PostNord ser biodrivmedel som en väg och arbetar systematiskt för att minska klimatpåverkan. På sikt ser de att el och långa bilar sk High Capacity Vehicles är viktiga lösningar.
Björn Fredriksson Möller från E.ON berättade att de ser en ökande efterfrågan på biodrivmedel, men de behöver långsiktighet i styrmedel för att kunna investera i ny kapacitet.
”För att någon ska vilja investera i biodrivmedel så måste det finnas en långsiktig plan. Det kan inte vara en tillfällig lösning under bara några år. Biodrivmedel kan inte vara en interimslösning.”, Björn Fredriksson Möller, E.ON.
Sofia Leffler Moberg fick frågan vad som krävs för att de ska våga satsa på en snabbare omställning och hon hänvisade till att det kundernas behov och efterfrågan som styr. Så länge ”fri frakt” är normen så försvåras investeringar i fossilfria transportlösningar.
”Vår stora utmaning är att e-handeln ökar så makalöst snabbt. Vi delar ut 1 miljon paket om dagen. Det kan inte vara gratis frakt att leverera ut. Investeringsviljan måste öka i hela ledet, inklusive konsumenten. Vi måste sätta ett pris på miljön helt enkelt.”, Sofia Leffler Moberg, PostNord.
Lina Ödeen menade att H&M önskar långsiktighet i styrsystemen och de efterfrågar ”mod, fart och tydlighet” från politiken. Då blir det lättare för H&M att planera och samarbeta med partners för att driva på utvecklingen.
Frågan om biodrivmedel passades på så sätt vidare till panelen av politiker. Mikael Karlsson som modererade formulerade frågan som: ”Väldigt mycket talar för att det finns potential att öka andelen biodrivmedel. Vad är den viktigaste åtgärden för att klara det?”
Jens Holm, (v): ”Det behövs långsiktighet. Det håller inte med ett reduktionspliktsystem som tar ett år i taget. Vi behöver ett produktionsstöd för att få igång storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel”
Anna Caren Sätherberg (s), fyllde i: ”Det är roligt att branschen är på G och att branschen vill att det ska gå fortare.” Anna Caren fortsatte berätta om den pågående utredningen om att öka reduktionsplikten samt om biogasutredningen. Hon såg också positivt på det breda stödet i riksdagen för en klimatlag.
Jessika Roswall (m) markerade att man inte är överens om allt: ”Vi kan se att politiken har misslyckats i och med att man tänkt för kortsiktigt. Nu finns det en gemensam syn och en vilja i att våga hålla i, våga stå emot när det blåser och hålla i istället för att snabbt anamma nya idéer. Det får inte bli för hattigt.”
Emma Berginger (mp) framhävde utredningen om reduktionsplikten och biogasutredningen som viktiga vägvisare. Men hon lyfte även fram biogasen samt överflyttning av tunga transporter till sjöfart och järnväg, som en del av lösningen.
På frågan, vilket är ett styrmedel ni vill få plats de kommande åren? Ville Jens Holm se statligt investeringsstöd för att skapa biogas. Anna-Caren Sätherberg förordade en kombination av överflyttning till tåg och sjöfart samt elektrifiering och biogas för vägtransporter. Hon markerade att viktigast är att investera i den infrastrukturplan som är antagen, inte minst utbyggnad av tågen. Jessica Roswall förordade längre lastbilar i den tunga trafiken och Emma Berginger lyfte fram vikten av långsiktighet när det gäller förutsättningarna för biogas som drivmedel för tunga fordon.
Nästa ämne var elektrifiering i form av laddinfrastruktur och elvägar. Kajsa Lindström från Infrastrukturdepartementet underströk att elvägar kommer fylla en mycket viktig roll för att nå klimatmålen. ”Vi har stor potential att sänka utsläppen genom elektrifiering. Vi måste hitta lösningar för tunga trafiken att ställa om, samt se till att flytta fler tunga transporter till järnväg och sjöfart. Elvägen är också en mycket viktig pusselbit. ”
När det gäller status för elvägsprojekten lämnade Anders Lewald från Energimyndigheten följande bild, ”Just nu finns demovägar utanför Gävle och utanför Arlanda. Just nu håller Trafikverket på att upphandla pilotsträckor.”
Anders Bylund fick frågan om vad som krävs för att gå fortare fram i elvägsprojekten. Siemens lyfte fram att mycket handlar om att pröva tekniken samt att ordna standardiseringar och öka förtroendet för tekniken. Pilotsträckor kan vara på plats 2021 eller 2022.
När kan vi förvänta oss elvägar på de trafikintensiva sträckorna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö? ”Trafikverket säger tydligt att runt 2030 ska elektrifieringen vara utbyggd. Jag delar åsikten att det är biodrivmedel som behövs initialt.”, konstaterade Anders Lewald.
Vi på Siemens tycker att det går för sakta. Vi kan inte testa längre. Nu går andra före och Sverige hamnar efter,
”I Frankfurt invigs Tysklands första pilot. En sträcka 15 gånger så lång som försöket i Gävle. Utvecklingen går snabbast just nu är Tyskland och Italien. Det går snabbt i Italien mycket på grund av att en stor del av autostradan är privat verksamhet och det helt enkelt är en bra affär att investera i elvägar. Jag tror att vår svenska hållning är för pessimistisk.”, sa Anders Bylund.
Utbyggnad av elvägar kräver också att det finns tillräcklig effekt, utbyggd och på rätt plats geografiskt, vad är status? ”Det stora hindret är kapacitetsbrist, vad gäller elförsörjningen och produktionen. Kanske är detta ett större problem än politiken vill ta i. Vi behöver mer elnät för att kunna lösa elektrifieringen av vägarna.”, menade Göran Bolin från E.ON.
Anna Caren Sätherberg (s) svarade ”Vi har precis antagit en infrastrukturplan. Vi måste bygga ett system så att det fungerar i andra länder, vi behöver en standardisering av elvägs-modeller och det tar lite tid.”
Jens Holm (v) var kritisk till utvecklingstakten, ”Jag tycker det går alldeles för sakta. Trafikverket utreder och utreder. Jag saknar den stora utrullningen”.
Emma Berginger (mp) talade om att det finns en anledning till att vi skyndar långsamt. Det saknas en standard, vi vet inte omfattningen på investeringen heller. Samtidigt måste man jobba med det gigantiska klimatproblemet. Detta med begränsad budget.
Jessika Roswall (m) tryckte på vikten att skynda långsamt för att inte bli fast med en teknikmodell. Samtidigt behöver utvecklingen av infrastruktur drivas på, ”Jag fick en fråga häromdagen i en annan debatt: hur många laddstolpar för tunga fordon finns i Europa? Svaret är noll Det finns ingen möjlighet att ladda lastbilar.”
Jens Holm igen, ”En stor del av problemet med Trafikverkets arbete är att de kört fast i betallösningar och så visar. Strunta i det och bara rulla ut elvägarna, nu” och Anna-Caren höll med om att vägelen bör byggas ut fort.
Åsa Pettersson, Scania avslutade ”Jag tror att vi i dag satt fingret på just utmaningen: Vi måste göra allt samtidigt. Vi måste hitta styrmedel för elvägar, för biodrivmedel, för effektivare logistik och mycket mer. Vi måste pusha efterfrågan, vi måste investera nu, dra fram kablarna och se till att det går att ladda. Det kommer krävas en takt i omställningen som är större än vi är vana vid, men jag är övertygad om att vi kan lyckas och vi arbetar tillsammans”
