Fast Track Towards Fossil-Free Heavy Transport

Kim Hellström, som leder klimatarbetet för H&M group, belyste hur H&M känner av större och större press, både tack vare globala klimatrörelser (t.ex. Fridays for future), att länder utlyser klimatnödläge och att klimatarbetet är en viktig aspekt för både nuvarande och framtida medarbetare. Framför allt vill kunder kunna göra medvetna val mellan företag och mellan produkter – en trend som blir allt starkare. Detta märks i mediabevakningen som har förändrats snabbt till att fokusera mycket mer på klimatfrågan.

H&M group använder Carbon law som ramverk för klimatarbetet. Det viktiga är att inte bara titta på nuvarande status utan definiera målbilden och planera åtgärder därefter. Många tror att transporter står för de stora utsläppen hos H&M. I realiteten står de endast för 2-3% av de totala utsläppen, eftersom produktionen har så hög klimatbelastning. Det är ändå viktigt för H&M att jobba med transporter, särskilt med tanke på ökande förväntningar på snabba och billiga leveranser inom e-handeln. H&M är världens näst största textilföretag, men har bara två procent marknadsandel. För att komma vidare i klimatarbetet är samarbete därför helt nödvändigt.

Transportköpare om omställningen till transporter med lägre klimatavtryck

(I panelen deltog Peter K Olsson, Billerud Korsnäs, Rickard Backlund, SSAB Europe, Lina Ödeen, H&M Group och samtalet modererades av Åsa Pettersson, Scania CV)

Panelen belyste möjligheter och utmaningar med arbetet att nå fossilfria transporter:

• Även om transporter står för en liten andel av företagens klimatavtryck driver företagens övergripande mål om fossilfrihet till 2040 (H&M) och 2045 (SSAB) på omställningen av transporter.
• Fungerande tåginfrastruktur är vital – tåg står för 83% av SSABs transporter och 70% av Billerud Korsnäs. En game-changer skulle vara samma regler och tekniska system i Sverige och EU. T.ex. måste man köra med kompositbromsar i Tyskland (pga bullerkrav), vilka inte funkar i Sveriges kallare klimat. I Sverige får man i gengäld inte köra med lika långa och tunga tåg som på kontinenten.
• Det finns stor potential till högre nyttjande av tågnätet genom att undvika att det går tomma tåg på returen. Här krävs nya typer av horisontella samarbeten. En utmaning är att ökade samarbeten tar mycket tid i anspråk, samtidigt som det inte innebär högre intäkter.
• Effektivisering av transporter är ett viktigt verktyg för att minska klimatavtrycket, särskilt som det inte finns alternativa lösningar på många marknader.
• Det nya transportlandskapet kräver annan typ av kompetens hos transportinköpare – det handlar mycket mer om att få till en lösningsorienterad dialog och att vara del av utvecklingen.
• Det räcker inte med att ställa krav på leverantörerna, man måste också ha muskler för att följa upp kraven.
• Företagen upplever att mognaden i dessa frågor varierar mycket mellan transportföretagen. Det gäller för transportköparna att visa att business as usual inte funkar längre.

Företagen var eniga om att frågorna är mycket bredare idag, förr var det mest fokus på service och kostnad – nu är det ökat fokus på hållbarhet och mjuka värden, vilket gör det roligare att jobba med transportfrågor.

Transportföretag om omställningen till transporter med lägre klimatavtryck

(I panelen deltog Catherine Löfquist, Bring, Maria Nilsson Öhman, DHL Freight Sverige, Erik Alfredsson, Alfredsson Transport samt Henrik Boding, PostNord och samtalet modererades av Malin Strand, Fossilfritt Sverige)

Transportföretagen berättade om ambitiösa klimatmål. Postnord ska minska utsläppen med 40% till 2020. DHL ska reducera med 50% till 2025. Bring ska vara fossilfria till 2025. Alfredssons transport har kört 100% förnybart fram tills reduktionsplikten resulterade i högre HVO-priser och nu går de alltmer över på flytande biogas.

Företagen vittnar om märkbart ökat kundintresse på senare tid och om ett tryck som inte funnits förut. En del ambitiösa företag är beredda att göra avkall på vissa krav för att få lägre klimatavtryck i leveranserna. I vissa fall ökar också betalningsviljan, men där finns förbättringspotential. Ett önskemål är kundkrav som ger bättre styrning, t.ex. att ställa krav på utsläpp istället för fossilfrihet. Med komplexa transportmönster kan det vara svårt att dedikera ett specifikt fordon till en viss kund, men DHL löser detta genom att deras kunder kan välja att betala för ett visst antal fossilfria (gröna) ton kilometer som matchar deras transportbehov. Var kilometrarna körs avgör DHL och kan på så vis ställa om på ett mer effektivt sätt. Det finns mycket att göra runt offentlig upphandling, där kraven spretar. SKR (tidigare SKL) skulle kunna spela en roll och ta fram gemensamma kravbilder.

Biodrivmedel är den avgörande faktorn för att företagen kunnat sänka sina klimatavtryck. Företagen lyfte fram att det finns en palett med bränslen. Generellt finns en oro över hur priset på biodrivmedel kommer att utvecklas framöver, både pga osäkerheten runt undantaget från statsstödsreglerna, men också med tanke på hur efterfrågan kommer att öka, både i Sverige och i EU. På kortare distanser är elfordon redan viktiga verktyg och på sikt är elektrifiering av motorvägar viktigt, parallellt med järnvägstransporter som även i framtiden kommer att vara det mest effektiva alternativet.

Att kunder följer upp att transporterna håller vad de lovar när det gäller fossilfrihet ser företagen som positivt. Det får bort fusket. Att följa upp klimatprestandan görs med fördel som en del av kvalitetsarbetet.

För att minska riskerna i omställningen och kunna öka takten i omställningen önskar sig transportföretagen:

• Långsiktighet från politiken
• Längre kundkontrakt
• Längre ledtider i leveranser (möjliggör fler transporter på tåg)
• Översyn av regelverk, t.ex. för gasbilar där viktbegränsningen skulle kunna justeras
• Ett statligt uppdrag till Green Cargo att åter tillhandahålla intermodala lösningar
• Investeringsstöd för att starta upp intermodala lösningar
• Effektivisera vägtransporter med längre fordon
• Fler samarbeten i värdekedjan

Bordsdiskussioner – Vilka åtgärder är viktigast för att minska osäkerheter och öka takten i omställningen?

Vad kan vi uppnå idag?

• Green new deal kommer ställa dessa frågor på sin spets. I nuläget är biodrivmedel nästan motarbetat på EU-nivå.
• Utveckla ett system för gröna certifikat som möjliggör optimering av transportsystemet så att biodrivmedel/förnybara transporter används där de är som mest lönsamma/gör som störst nytta (analogt med att köpa grön el). För att skapa trovärdighet skulle ansvaret kunna läggas på en statlig myndighet för, t.ex. Transportstyrelsen.
• Det gäller att alla förstår sin roll i värdekedjan. Vi behöver mer samarbete för att identifiera värden. Idag arbetar vi inte på ett optimalt sätt.
  Börja med det som går att göra här och nu.
• Det finns vilja, efterfrågan och lösningar. Nästa steg är att skapa en struktur och modell som är finansiellt hållbar.
• Dialog och transparens mellan transportköpare och transportör (se HVO och skattelagstiftning) att förstå vad som är möjligt idag och för att nå gemensamma mål.
• Långa avtal, se över ledtider, och identifiera flöden. Den interna styrningen hos varuägare kan öka.
• Att kunder ställer tydliga krav och är bättre på uppföljning. Som transportköpare kan man samverka kring kravställning för att bygga en tydlighet.
• Differentiera lösningarna där varken tåg eller sjöfart finns. Stor del av transporterna är kortväga.
• Se det finska snabba genomförandet av långa tunga fordon.

Vilka är de viktigast hindren och bromsarna för utvecklingen?

• Högre kostnader för att ligga i framkant är ett hinder. Slutkunden måste vara beredd att betala den extra kostnad som det kostar. De ställer stora krav men i slutändan vill de ofta inte betala. Viktigt att synliggöra transportens värde.
• Uppföljning är inte standardiserad, trots att vi möts av samma behov/frågor.
• Offentlig upphandling skapar inte förutsättningar för omställning. Det är ett kraftfullt verktyg som behöver vara kunskapsbaserat och pricksäkert för att inte suboptimera. Kraven från offentliga upphandlare spretar alldeles för mycket.
• Bristande kunskap och Business as usual är hinder för utveckling.
• Politiken hänger inte med. Det finns en senfärdighet och beslut skjuts upp. De måste våga sätta ner foten kring elektrifieringen, intermodala lösningar och utbyggnad av infrastruktur.
• Bristen på långsiktiga styrmedel och skatteregler. Politiken måste enas om vilka bränslen och strukturer som vi satsar på och inte skatta ihjäl biobränslen.
• Långsiktighet när det gäller teknik, bränsle och infrastruktur så att vi vågar ta risker.
• Tillgång till fordon, infrastruktur och drivmedel.
• Vi behöver jobba med lösningar på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Idag är största fokus på nationell nivå och samarbetet kring infrastruktur och regelverk brister inom EU.
• Risk att höghastighetståg tränger ut andra investeringsbehov.
• Vi behöver möjlighet att köra längre och tyngre fordon. I Holland frågade man inte politikerna utan initierade tester och dokumenterade resultatet. Man påvisade att det är lönsamt och samhällsmässigt positivt att köra med tyngre transporter. Kan man visa positivt resultat vill politikerna vara med och skörda framgångarna. Dokumentera framgången!

Vad förväntar sig köpare och säljare av varandra?

• Förståelse för helheten
• Att leverantören ser kundens kunds behov.
• Konkreta miljöalternativ till kunden. Räcker inte att en andel av transporterna är gröna.
  Se möjligheter! Våga!
• Öppenhet för förändring och andra sätt att se saker. Nyfikenhet.
• Våga vara transparent och öppna med varandra. Kunna bolla idéer.
  Fokus både på klimat och social hållbarhet.
• Kunna jobba med strategiska partners med fokus på vad vi kan göra tillsammans, vad man vill uppnå, och visa vad man kan prestera.
  Att man jobbar som samarbetspartners istället för köpare/säljare.
• Att vi enas om slutmålet. Vilka utmaningar och möjligheter finns för att nå det?
• Att man gör sin hemläxa, ställ höga krav men för dialog kring kraven.
• Lösa problem tillsammans. Långsiktighet i samarbeten för att kunna hitta bra lösningar.
• Att vi sätter igång nu.
• Hitta optimerade flöden.
• Kunna leverera i städernas miljözoner.
• Mindre luft i förpackningar och att det får ta tid innan leveransen kommer fram.

Stort tack till alla som medverkade i konstruktiva och framåtriktade diskussioner! Vi ser fram emot en fortsatt dialog.